Miraklet..

har kommit hem...

Nu är det nog många som inte förstår mycket, vilket kanske inte är så himla konstigt eftersom vi valt att vara lite diskreta med det. Både för att det inte riktigt varit hundra procentigt och för att det är så himla tråkigt att berätta saker för vissa människor då dom ändå aldrig ger en positiv feedback. Nåväl, här kommer det.

Imorse kl 9 vaknade vi av klockan, eller rättare sagt så vaknade jag nog lite i 7 men låg och vände och snurrade till klockan var 9. Micke sov som en stock, det är han värd krigaren. Klockan tio skulle vi styr bilen mot Småland och Vaggeryds travbana där vi bestämt träff med uppfödaren. Klockan ett skulle vi vara framme och vi tänkte att vi skulle köra så vi var där i god tid och eventuellt kanske få stoppa i oss lite mat på vägen. Jodåsatt, mcdonalds blev det ungefär vid elva, ingen större aptit om vi säger så. Vi hittade enkelt till vaggeryds travbana och vi var där strax innan klockan ett.

Uppfödaren var där redan, medans micke parkerade så försökte jag se mig omkring efter lillan men jag kunde inte se henne. Vi hoppas av bilen och hälsade, fram kommer den minsta lilla labbevarelse jag någonsin skådat, haha..helt underbar. Glad, pigg och framåt var hon också. Totalt orädd, oh oh..jag anar att vi kommer få det tufft hemma. Jag satte mig ner på huk och kallade på min lilla älskling, jag kunde inte riktigt förstå att hon faktiskt skulle åka med mig hem och att hon på riktigt var min. Vi skrev papper och pratade lite om allt möjligt. Det visade sig att uppfödaren kände lextons pappas ägare, kul. Hon körde hela tolv mil och tolv mil tillbaka för att vi skulle slippa köra hela vägen upp. Micke hade dött och jag hade förmodligen inte suttit här med min prinsessa nu om vi skulle gjort det.

När vi sa hejdå började jag nästan gråta, det kändes verkligen i hjärtat att se denna fantastiska människa pussa lillan hejdå och sedan sätta sig i bilen utan henne. Jag fick tänka lite positiva tankar, vilket hjälpte och nu satt vi i bilen påväg hem. Hon sov hela vägen hem förutom när vi pausade och lät henne kissa.

Nu har vi nästan precis kommit hem, hundarna har träffat varandra vilket gick som förväntat. Lexton skulle bli livsglad och Enzo skulle bli tjurig. Enzo var likadan när vi hämtade hem Lexton, men det gick över på en dag. Hoppas detsamma denna gången.

Efter mat, lek och promenad så sover nu den lilla och dom andra ligger snällt och tittar på.

Vi ska börja laga mat nu och mitt i skrivande stund så tog hon precis kissa på matten oskulden, kul. Då börjar räkningen för hur många ggr hon har kissat inne innan hon blev rumsren. Lexton blev iallafall rumsren på ca 2 veckor, om ens det. Hoppas det blir lika fantastiskt denna gång.

Jag är helt slut, vill bara lägga mig ner och dö en liten stund men nej nu är det matlagning...

vi hörs senare...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback